Återkommande uttalsfel och ett uppradande av osammanhängande tecken. Föreningen Bättre synmiljö har under flera års tid noterat brister med talsyntesen för dagstidningar.
<Uppdatering 2020-10-10: Informationen i denna artikel har i vissa delar blivit föråldrad och en uppföljning kommer att publiceras här inom kort.>
”Omvänt snedstreck P R N likhetstecken två omvänt snedstreck PRN likhetstecken två U U H H A fyra A fyra J J två två U omvänt snedstreck U omvänt snedstreck.”
Så kan det låta när den så kallade Daisyspelaren
Victor Reader, som läser upp tidningen för den som har nedsatt syn, bokstaverar ordet ”Ohio” ur en dagstidning.
Och det är inte någon enskild händelse: Föreningen
bättre synmiljö har under flera års tid noterat hur taltidningen ofta är oförmögen att läsa upp hur orden stavas bokstav för bokstav, för att istället läsa upp en obegriplig följd av bokstäver och tecken.
Ett annat vanligt förekommande problem är uttalet. Många utländska ord uttalas inkorrekt, men även svenska ord och namn får ibland ett felaktigt uttal. ”Pälsjägare” uttalas som ”pälschjägare”, ”genus” läses som ”schenus” och “kön” (som i kön till exempelvis en affär) läses ofta felaktigt som ”sjön”, för att bara nämna några exempel.
Konstant uttalas också ”de” som ”dom”. Det gör till exempel att “De Gaulle” läses upp som ”Dom Gaulle”, ”Rio de Janeiro” som ”Rio dom Janeiro” och ”de facto” som ”dom facto”.
Medlemmarna i Föreningen Bättre Synmiljö är bekymrade över dessa brister, som försvårar många situationer
i vardagen för den som har nedsatt syn. Sådant som i vanliga fall vore enkelt – som att beställa en bok, eller köpa
en medicin som man har läst om i tidningen – kan bli ett stort projekt när det inte går att få reda på hur ordet eller namnet i fråga stavas eller uttalas.
Det är Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)
som ansvarar för taltidningen, medan företaget Polar Print är huvudleverantör av Victor Reader. På uppdrag
av myndigheten sköter företaget också användarsupporten, den så kallade Taltidningshjälpen.
Föreningen har vid flera tillfällen påtalat problemen
för Taltidningshjälpen, som har lovat att ta upp saken
med Myndigheten för tillgängliga medier.
En del uttalsfel har blivit korrigerade, men många återstår fortfarande. Och det grundläggande problemet
– att kommandot ”bokstavera” ofta inte innebär
bokstavering – har ännu inte åtgärdats.
Christina Tånnander, som är språkteknolog på MTM, säger att man på myndigheten uppdaterar lexikonet
för taltidningsrösterna minst en gång i veckan. Då går
man bland annat in och korrigerar sådana uttalsfel som
folk har hört av sig om. Ibland gör man också större och mer övergripande uppdateringar av uttalen.
Hon säger att 90- 95 procent av alla ord som man
får synpunkter på är sådant som man på myndigheten
lyckas åtgärda till dagen därpå.
Resterande 5-10 procent handlar bland annat om
utländska namn och ord, säger hon.
– De kan vara svårt att uttala så att det låter autentiskt
– Om det är något vanligt ord som alltid uttalas fel – det
skulle förvåna mig, men då vill vi jättegärna att
det rapporteras in via taltidningshjälpen.
Hon råder Bättre Synmiljös medlemmar att fortsätta att höra av sig när uttalen inte fungerar som de ska.
– Vi vill jättegärna att man hör av sig om sådant som
låter tokigt.
Men att få en taltidning som uttalar allt felfritt har hon inte så stora förhoppningar om.
– En talsyntes har inte uttal för alla ord som
finns i tidningarna, det går inte helt enkelt.
Trots de många uttalsfelen är det ändå bokstaveringsfunktionen som föreningens medlemmar upplever som det största problemet.
Men när föreningens webbredaktör får tag på
Maria Lindeberg som är projektledare för forskning
och utveckling på MTM, säger hon att problematiken
med felaktig bokstavering inte är något som hon kan
minnas att hon har hört talas om.
– Vi har möten med Polar Print hela tiden. Detta är inget
som poppar upp.
Hon säger att problemen antagligen har att göra med att man har fått en felaktig version av tidningen.
– Det kan vara att man har fått fel version beroende på
vad man har för konsumtionssätt, om man har
Daisyspelaren eller appen.
Trots flera påtalanden till taltidningshjälpen har
föreningen inte sett några förbättringar. Hur ser du på det?
– Min upplevelse är att taltidningshjälpen verkligen tar tag i saker.
– Har någon ett problem så ska det lösas.
Så medlemmarna kan förvänta sig att detta kommer att
gå att lösa inom en snar framtid?
– Jag har inte hört något om att det skulle vara något
stort problem, så det förutsätter jag.
Bättre Synmiljös teknikansvariga Hampus Rabow, som under en längre tid har följt problematiken, säger att det knappast kan bero på att man har fått fel version av tidningen.
– Det kan inte vara så eftersom problemet finns i flera olika versioner av spelaren och har varit i samtliga nummer i en av Sveriges största dagstidningar under flera års tid.
Enligt Hampus Rabow beror problemet istället på att
det finns en bugg i programvaran. Det som händer är
att spelaren, istället för att bokstavera korrekt, läser
upp den kod som är avsedd för programvaran.
– Det är inget som är avsett för människor, utan det är koder som är till för att programmet ska uttala ord så korrekt som möjligt.
MTM säger att detta inte är en problematik som de känner igen, har du någon idé om vad det kan bero på?
– Det kan förstås inte jag veta. Men det beror förmodligen på att informationen har fastnat på lägre nivåer. De flesta hör kanske av sig till direkt till tidningarna och kommer
aldrig vidare.
– Det är oftast ett litet fåtal som tar sig mödan att höra av sig, det brukar gälla generellt.
Problematiken ser han som “en väldig brist”
som myndigheten borde ha upptäckt på egen hand.
– Det verkar som att de har för dålig kontroll på funktionaliteten i sina produkter. De borde inte behöva vänta på att få den här typen av återkoppling från användarna.
I efterhand meddelar Maria Lindeberg via mail att hon nu
har hunnit kontrollera saken lite mer. Hon skriver nu
att bristerna i bokstaveringsfunktionen beror på att vissa ord
är uttalsuppdaterade (att information skickas till talsyntesen om hur ordet ska uttalas) vilket gör att det
ursprungliga ordet inte finns tillgängligt.
”Så det beror inte på spelarna att det läses upp konstiga ord och det går tyvärr inte att åtgärda. Det vi kan göra för den som vill veta hur alla ord bokstaveras är att byta fil
som skickas till spelaren men då innebär det att inga nya
ord blir uttalsuppdaterade.”, skriver Maria Lindeberg.
På denna länk finns fler exempel på bland annat felaktig bokstavering.
Taltidningen är inte det enda området där myndigheten fått kritik. För en tag sedan rapporterade Dagens Nyheter att böcker med punktskrift som myndigheten producerar,
är fulla med korrekturfel. Läs mer här.